En gymnasielärare undervisar ungdomar på gymnasiet, oftast i två eller tre ämnen, och förbereder eleverna för vidare studier eller arbetslivet. De flesta jobbar i kommunala gymnasieskolor, men många arbetar också på friskolor. Här ser du vad en gymnasielärare tjänar enligt SCB, hur lönen skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor, hur du blir gymnasielärare och vilket fackförbund som organiserar yrket.
Källa: All lönestatistik på den här sidan är verifierad och kommer från SCB (Statistiska centralbyrån), Sveriges officiella statistikmyndighet. Siffrorna är hämtade från SCB:s lönestrukturstatistik.
Mer om källan: så tas lönesiffrorna fram
Lönerna kommer från SCB:s lönestrukturstatistik, som bygger på uppgifter om alla anställda i offentlig sektor och ett urval av anställda i privat sektor. Lönen avser månadslön omräknad till heltid, före skatt. Yrket redovisas som ”Gymnasielärare” (SSYK 2330). Där SCB inte redovisar en siffra visar vi ingen siffra.
Uppdaterad: 11 november 2026, med SCB:s statistik för 2025. Se siffrorna själv i SCB:s statistikdatabas.
Gåmedifacket.nu är inte knuten till eller samarbetar med SCB. Vi använder SCB:s öppna statistik.
Lön för gymnasielärare
År 2025 var medellönen för gymnasielärare 44 200 kronor i månaden, och medianlönen var också 44 200 kronor, enligt SCB. Lönen är omräknad till heltid och före skatt. Hälften av alla gymnasielärare tjänade mellan 40 900 och 47 600 kronor. Lönespridningen är alltså ganska liten jämfört med många andra yrken.
| Lönemått (2025) | Månadslön |
|---|---|
| Medellön | 44 200 kr |
| Medianlön | 44 200 kr |
| 10 % tjänar under | 37 400 kr |
| 25 % tjänar under | 40 900 kr |
| 25 % tjänar över | 47 600 kr |
| 10 % tjänar över | 51 200 kr |
| Kvinnor, medellön | 44 300 kr |
| Män, medellön | 44 100 kr |
Kvinnor och män i yrket har i princip samma lön. SCB:s statistik för 2025 omfattar cirka 27 000 anställda gymnasielärare. Vad lönen blir efter skatt kan du räkna ut i vår lönekalkylator.
Kommunal skola eller friskola?
| Sektor (2025) | Medellön | Medianlön |
|---|---|---|
| Offentlig sektor | 44 800 kr | 44 800 kr |
| Privat sektor | 42 100 kr | 41 400 kr |
Gymnasielärare i offentlig sektor, där de kommunala gymnasieskolorna ingår, tjänade i snitt 2 700 kronor mer i månaden än de som jobbade i privat sektor, där friskolorna ingår. Skillnaden har dock minskat: 2024 var den 3 800 kronor.
Löneutveckling
| År | Medellön | Medianlön |
|---|---|---|
| 2023 | 41 400 kr | 41 400 kr |
| 2024 | 42 700 kr | 42 600 kr |
| 2025 | 44 200 kr | 44 200 kr |
Mellan 2023 och 2025 steg medellönen med 2 800 kronor i månaden, eller knappt 7 procent.
Lön efter ålder
| Ålder | Medellön 2025 |
|---|---|
| 18–24 år | 31 000 kr |
| 25–34 år | 39 900 kr |
| 35–44 år | 43 400 kr |
| 45–54 år | 45 500 kr |
| 55–64 år | 45 800 kr |
Lönen stiger med erfarenheten: gymnasielärare mellan 55 och 64 år tjänade i snitt 5 900 kronor mer i månaden än de mellan 25 och 34 år. Gruppen 18–24 år är liten, omkring 290 anställda. Fler yrken och löner hittar du under löner per yrke.
Vad gör en gymnasielärare?
Som gymnasielärare planerar du och genomför undervisning, bedömer elevernas kunskaper och sätter betyg enligt ämnesplanerna. Du är ofta mentor för en klass och har kontakt med vårdnadshavare, elevhälsa och studie- och yrkesvägledare. Många gymnasielärare undervisar i ämneskombinationer som matematik och fysik, svenska och engelska eller samhällskunskap och historia. Det finns också yrkeslärare som undervisar i yrkesämnen på gymnasiets yrkesprogram.
Utbildning och lärarlegitimation
Vägen in i yrket går via ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan. Utbildningen omfattar 300–330 högskolepoäng, vilket motsvarar 5–5,5 års heltidsstudier, och du läser två undervisningsämnen. Vilken särskild behörighet du behöver beror på ämnena. Källa: Studera.nu.
Efter examen ansöker du om lärarlegitimation hos Skolverket. Ansökan kostar 1 890 kronor, men du som har en examen från före den 1 juli 2011 behöver inte betala. De flesta får beslut inom fyra månader. Källa: Skolverket och Skolverket, handläggningstid.
Legitimationen spelar stor roll. Enligt huvudregeln är det bara lärare med legitimation som får sätta betyg självständigt och få en tillsvidareanställning. En lärare utan legitimation ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad kollega. Källa: Skolverket, regler och krav för legitimation.
Vilket fackförbund passar en gymnasielärare?
Sveriges Lärare är fackförbundet för lärare i alla skolformer – både i kommunala skolor och på friskolor. Som yrkesverksam betalar du 280 kronor i månaden om du jobbar 75 procent eller mer, och 140 kronor om du jobbar 74 procent eller mindre. Lärarstudenter är medlemmar gratis, och efter examen är första månaden gratis och därefter kostar det 140 kronor i månaden i fem månader. I avgiften ingår en inkomstförsäkring. Källa: Sveriges Lärare.
Mer om förbundet och a-kassan för lärare finns på sidan om fackförbund för lärare. Funderar du på andra yrken i skolan kan du läsa om specialpedagog och rektor, eller se alla yrken inom skola och utbildning.
Vanliga frågor om gymnasielärare
Vad tjänar en gymnasielärare?
Enligt SCB var medellönen för gymnasielärare 44 200 kronor i månaden 2025, och medianlönen var också 44 200 kronor.
Tjänar gymnasielärare mer i kommunen än på en friskola?
I snitt ja. 2025 var medellönen 44 800 kronor i offentlig sektor och 42 100 kronor i privat sektor, enligt SCB.
Hur lång är utbildningen till gymnasielärare?
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan är 300–330 högskolepoäng, alltså 5–5,5 år på heltid.
Vad kostar en lärarlegitimation?
Det kostar 1 890 kronor att ansöka hos Skolverket. Har du en examen från före den 1 juli 2011 är ansökan avgiftsfri.
Vilket fack ska en gymnasielärare gå med i?
Sveriges Lärare, som organiserar lärare i alla skolformer. Avgiften är 280 kronor i månaden om du jobbar minst 75 procent.
