Att förstå vad karensdag och karensavdrag innebär är viktigt för alla som arbetar och riskerar att bli sjuka. Reglerna kring detta kan påverka din lön om du skulle behöva vara sjukskriven. Här går vi igenom grunderna, historiken och svarar på vanliga frågor.
Historisk översikt: Från karensdag till karensavdrag
- 1992: Karensdagen infördes i Sverige.
- 2019: Karensdagen ersattes av karensavdraget för att skapa ett mer rättvist system.
- 2020: Under pandemin slopades tillfälligt karensavdraget för att minska risken för smittspridning.
- 2025: Karensavdraget gäller återigen som standard och innebär att 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka dras vid sjukdom.
Vad är karensdag?
Karensdag var tidigare en regel i den svenska sjukförsäkringen som innebar att du inte fick någon ersättning för den första dagen du var sjuk. Syftet med karensdagen var att minska korttidssjukfrånvaron och skapa ett ekonomiskt incitament för att inte sjukskriva sig vid lindriga symptom.
Den 1 januari 2019 ersattes karensdagen med det mer rättvisa karensavdraget, vilket innebär att avdraget nu är proportionerligt och inte längre beroende av hur många timmar du arbetar den dagen du blir sjuk.
Vad är karensavdrag?
Karensavdrag är en procentuell minskning av din sjuklön när du sjukanmäler dig. Detta avdrag motsvarar 20 procent av den sjuklön du skulle ha fått för en genomsnittlig arbetsvecka.
Fördelarna med karensavdraget:
- Rättvisare för olika arbetstider: Arbetar du deltid eller oregelbundna pass påverkas du inte lika hårt som tidigare.
- Enklare beräkning: Karensavdraget görs en gång per sjukperiod, oavsett när under dagen du blir sjuk.
Exempel på hur karensavdrag fungerar
Låt oss säga att du arbetar heltid och din månadslön är 30 000 kronor.
- Din genomsnittliga veckoarbetstid är 40 timmar.
- Om du blir sjuk, dras 20 % av din genomsnittliga veckolön.
- I detta exempel skulle karensavdraget vara cirka 1 384 kronor (före skatt).
Vanliga frågor om karensdag och karensavdrag
1. Vad händer om jag blir sjuk flera gånger på kort tid?
Om du blir sjuk igen inom fem dagar efter att du återgått i arbete räknas detta som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Då görs inget nytt karensavdrag.
2. Hur fungerar karensavdrag för timanställda?
För timanställda beräknas karensavdraget utifrån genomsnittet av dina arbetade timmar under en vanlig vecka. Arbetsgivaren kan ge dig detaljer kring din specifika situation.
3. Finns det undantag från karensavdrag?
Ja, vissa yrkesgrupper och situationer kan vara undantagna från karensavdrag. Det gäller exempelvis vid arbetsskador eller om du har en sjukdom som gör att du har rätt till undantag enligt Försäkringskassans regler.
Varför finns karensdag och karensavdrag?
Syftet med både karensdag och karensavdrag är att minska korttidssjukskrivningar och de kostnader de medför för arbetsgivare och samhället. Samtidigt balanseras detta med att ge rättvisa och trygghet för arbetstagare som blir sjuka.
Karensavdraget har gjort sjukskrivningsreglerna rättvisare och tydligare för svenska arbetstagare. Det är en viktig del av sjukförsäkringssystemet och något som alla anställda bör känna till för att förstå hur sjukdom påverkar lönen.
Källhänvisning:
Försäkringskassan: Karensavdrag
